torsdag 25 april 2013
Modet att säga nej!
Ibland kan man tro att det är bara kungar, politiker och militärer som har varit viktiga i vår gemensamma historia. Det är ju dem man läser om på historielektionerna i skolan.
Hur de har fattat viktiga beslut som ändrat historiens gång.
Men även vi "vanliga" människor kan få stor betydelse för historiens gång. I alla fall några av oss som är särskilt modiga och starka, och som vill kämpa för det som är rätt.
Rosa Parks var en sån människa. Hon var svart och bodde i Alabama, USA, i mitten av 1950-talet.
På den tiden i USA fanns många orättvisa regler och lagar som gällde hur de svarta hade det i samhället. Bland annat fick de endast sitta på särskilda platser i bussarna.
Om en vit person steg på bussen och inte fick en sittplats, var en svart person tvungen att resa sig och lämna sin plats.
En kväll i december 1955 hände just detta Rosa, men hon vägrade att resa sig och lämna sin plats.
Till slut kom polisen och tvingade henne av bussen.
Det här blev startpunkten för en mängd demonstrationer mot orättvisorna, och den amerikanska medborgarrättsrörelsen började arbeta.
Alla protester som började med att Rosa Parks vägrade att resa sig i bussen, ledde så småningom till att de hemska rasreglerna togs bort.
I boken "Rosa buss" berättas historien av pojken Bens morfar. Han har tagit med sig sitt barnbarn till ett museum för att visa bussen där allting hände. Morfar var själv med på bussen då för länge sen, och han kommer i håg hur rädd han själv var. Han minns också Rosa.
Hon som var så lugn, modig och stark, och vågade säga nej till orättvisorna.
"Rosas buss" är en mycket gripande, stark och sann historia.
Boken har fantastiska teckningar i både svartvitt och färg, och fungerar mycket bra att använda i skolan. Här finns massor att prata om kring etik och alla människors lika värde.
Jag tror att barn från 10 år och uppåt kommer att tycka om den här boken, samt fängslas av den starka historien.
Vill du läsa "Rosas buss"? Titta i bibliotekets katalog om den är ledig att låna just nu.
Etiketter:
faktaböcker,
historiska berättelser,
rasism,
USA
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar